Projektet ENABLElocal undersöker användningen av biologisk mångfaldsdata i lokala beslut om markanvändning och bevarande. Genom att implementera fallstudier i varje av partnerländerna Tyskland, Tjeckien och Sverige, strävar vi efter att täcka ett brett spektrum av terrestriska livsmiljötyper och förvaltningsmetoder.
Det som fallstudieregionerna har gemensamt är deras höga värde för biologisk mångfald. De valda livsmiljötyperna är hem för många arter, inklusive arter som är endemiska för regionen eller hotade, samtidigt som de används extensivt eller till och med intensivt för produktion. Fallstudieregionerna hyser också lokala socio-kulturella intressenter som stödjer bibehållandet av ett naturligt tillstånd för de specifika livsmiljötyperna. Alla fallstudier erbjuder ett nätverk av intressenter involverade i naturvård och markanvändning, som redan är etablerade till viss del. Emellertid skiljer sig graden av hur övervakningsdata för biologisk mångfald bedöms och används i beslutsfattandet mellan fallstudieställena.
De lokala och statliga naturvårdsmyndigheterna skiljer sig åt i sin omfattning och ansvar, och nationella institutioner för biologisk mångfaldsövervakning är på olika utvecklingsstadier. På samma sätt varierar beslutsfattandeprocesserna inom ramen för projektet, från implementering av markförvaltningsåtgärder på plats till storskalig landskapsplanering. Projektet syftar till att utforska orsakerna till att använda eller inte använda övervakningsdata för biologisk mångfald i beslutsfattandet i dessa olika miljöer.
Fallstudierna skiljer sig också när det gäller deras effektiva bevarande-status: De aktuella livsmiljöerna omfattar skyddade områden enligt nationell lagstiftning eller EU:s Natura 2000, samt privat mark utan formell skyddsstatus. Till exempel är den tjeckiska fallstudien ett UNESCO-biosfärområde, som diskuteras för omvandling till en nationalpark, medan i den tyska fallstudien får själva livsmiljötypen skydd genom lagstiftning på både regional och nationell nivå. I Sverige varierar skyddsnivån, inkluderande både EU:s Natura 2000 samt oskyddad mark, där delar av studieområdet är kandidat för ett nytt UNESCO-biosfärområde. Därmed skiljer sig intensiteten i markanvändningen och målen för intressenterna avsevärt mellan de individuella fallstudierna. Dessa olika intressenters omfattning och styrningsramar ger en möjlighet att dra allmänna slutsatser om beslutsfattande baserat på övervakningsdata för biologisk mångfald över hela EU – och att utveckla rekommendationer för transnationella övervakningsinfrastrukturer.
I varje av fallstudieregionerna samarbetar vi med intressenter som är involverade i beslutsfattande för lokal markanvändning och bevarande. Deltagarna har inbjudits via etablerade nätverk att delta i en serie workshops och intervjuer (de så kallade "living labs"). Denna deltagande forskning syftar till omedelbara transformativa effekter i de lokala fallstudieinställningarna genom att utveckla gemensamma visioner och strategier för bättre informerade beslut baserade på biologisk mångfaldsdata. Living labs kommer att hjälpa till att identifiera och mobilisera relevant data för de lokala frågorna och målen i en samproduktiv process.
Mot slutet av projektet kommer de lärdomar som dragits från fallstudieinställningarna att spridas till nationell nivå och vidare. Genom att jämföra de tre fallstudierna syftar vi till att utveckla rekommendationer för politik och forskning på nationell och transnationell nivå, för att öka den lokala relevansen av övervakningsdata för biologisk mångfald.
Denna fallstudie fokuserar på landskapstypen "Streuobstwiesen", en extensiv brukningsform av ängsfruktodlingar som är typisk för Rhein-Main-området. Streuobstwiesen är listad som UNESCO:s immateriella kulturarv och stödjer höga nivåer av biologisk mångfald och flera olika markanvändningssyften. Datainsamling av myndigheter är än så länge sällan fokuserad på denna landskapstyp. Fallstudien kan omfatta platser från städer (Frankfurt am Main, Darmstadt) och distrikt (Darmstadt-Dieburg, Offenbach, Main-Kinzig Kreis) i delstaten Hessen. Integrering av regionala, statliga och nationella övervakningsprogram för biologisk mångfald, som för närvarande är under utveckling, motiveras genom att relevanta nationella och statliga myndigheter och institutioner involveras som intressenter i de lokala dialogerna.
ISOE – Institute for Social-Ecological Research
Florian D. Schneider
+49 69 707 6 919 71
florian.schneider@isoe.de
www.isoe.de
Fallstudien fokuserar på det skyddade området Křivoklátsko (PLA), till största delen beläget i centrala Böhmen. Detta är ett landskap som till stor del täcks av skog och stäppekosystem, och det har varit ett UNESCO-biosfärområde sedan 1977. I över tio års tid har det pågått kontroversiella diskussioner om att omvandla området till en nationalpark. Området omfattar livsmiljöer för ett stort antal olika växt- och djurarter - det finns 610 skyddade träd och mer än 150 fågelarter. Markanvändningen i Křivoklátsko PLA utgörs främst av skogsbruk och jordbruk (både småskaligt och intensivt) samt en mindre mängd industri (historiska glasbruk). PLA ligger nära Prag, vilket gör det till ett viktigt rekreationsområde, och detta kan ibland stå i konflikt med lokala bevarandeinsatser. Det finns också inverkan på marken från immigration från staden och från andrahandshusägare. Att överge mark, eftersom lokalbefolkningen lämnar för arbete eller överkomlig mark, spelar också roll. Fallet samverkar med partners som måste införliva sådana sociala och kulturella utmaningar i ett ekologiskt beslutsfattande.
CzechGlobe – Global Change Research Institute
of the Czech Academy of Sciences
David Stella
+420 704 672 946
Stella.d@czechglobe.cz
Fallstudien i Sverige fokuserar på ett nätverk av sydsvenska gräsmarker på sandiga jordar med en hög mångfald av växter och insekter. Dessa områden har olika användningsområden och kulturella värden såsom ängs- och betesmarker, sandutvinning, militära övningsplatser och friluftsliv. Områdena varierar med avseende på formellt skydd, från naturreservat och Natura 2000 till inget skydd. Bevarandeåtgärder har genomförts inom dessa områden i flera former, exempelvis via Life-projektet SandLife och inom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Habitatnätverket har också varit i fokus för en riktad satsning från den svenska regeringen under 2020-2022, för att förbättra livsmiljön för de nationellt mest hotade vildbina – ett arbete som involverat Naturvårdsverket och de åtta länsstyrelser som hyser områdena, samt relevanta lokala partners.
ULUND – Lund University, Biological Institution,
Division of Biodiversity & Evolution
Maria von Post
+46708 419 517
maria.von_post@biol.lu.se